Jenny, som jag pratade med på BUP, frågade mig vem
Emma var igår när jag var där. När hon frågade det kunde jag
inte riktigt komma på vem jag faktiskt är så mina ord blev:
Jag är fruktansvärt envis och självständig. Min mamma som var
med höll med. Sedan igår har jag hunnit fundera lite och detta är
vad jag har kommit fram till, så jag tänkte dela det med er läsare.
Nu tror jag att ni förstår att detta inlägg kommer bli ett långt inlägg
som ni kanske inte bryr er om så mycket men om ni vill veta så
får ni mer än gärna fortsätta läsa.
Hemma: När jag är hemma vill jag oftast vara för mig själv. Min mamma
påstår att jag är lite av en ensamvarg. Vilket stämmer bra, till viss del.
För hemma vill jag gärna ha min "egen tid" jag vill gärna vara för mig
själv, gärna instängd på mitt rum med min gitarr, mina tankar och
min dator. Detta stämmer självklart inte när Joakim är här,
då är jag mycket hellre nerbäddad i sängen med honom.
I skolan: Där är jag totalt tvärtom. Jag ler nästan hela tiden, jag skämtar,
skrattar och vill absolut inte vara ensam. Betygsmässigt är jag så kallat
"medelmåttig". Jag varken över eller underpresterar men jag bryr mig
mycket mer än vad jag själv tror om att saker jag gör ska bli bra.
Överlag: Som jag skrev förut, jag är väldigt envis och självständig.
Jag är också väldigt beroende av kontroll och mina rutiner, hela min
vardag är uppbyggd av rutiner och utan dom får jag panik för då
förlorar jag kontrollen. Att jag är så långsint är nog den sämsta
egenskapen jag har.
Nu tänkte jag fråga er: Ni läsare som har följt min blogg en längre
period. Vilken uppfattning har ni fått av mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar